Kurdiska flickor får ofta
namn efter något vackert i naturen, medan pojkar får
namn för någon bra egenskap. Principen är att man
kan ta ett ord som man tycker om och som är vackert och göra
det till ett namn! Alla som kan språket kan alltså skapa
nya namn. Ordets betydelse avgör om det passar som pojk- eller
flicknamn, t.ex. skulle Bahar (vår) vara otänkbart som
pojknamn. Men en del andra namn kan passa för båda könen,
t.ex. Newroz (nyår) och Khabat (kamp).
Kurdiska
språket talas i ett område som framför allt omfattar
delar av Turkiet, Irak, Iran och Syrien. Det finns flera dialekter. Grovt
indelat är de viktigaste nordkurdiskan (kurmandji) som talas
i norra Kurdistan och skrivs med latinska bokstäver, och sydkurdiskan
(sorani) som talas i södra och östra Kurdistan och skrivs
med arabiska bokstäver.
Bland
kurder har det alltsedan islams inträde varit vanligt med
islamiska namn, dvs. arabiska namn ur Koranen. Men kurdiska namn
har blivit vanligare och vanligare när den nationella medvetenheten
vuxit sig starkare. Det har t.ex. alltid varit vanligt att uppkalla
nyfödda efter någon i familjen som man tycker mycket
om, men nuförtiden väljer många hellre ett kurdiskt
namn än att ge barnet ett muslimskt namn efter någon älskad
släkting. Mamman har stort inflytande över namnet.
I södra Kurdistan (norra Irak) finns ingen tradition
med efternamn, familjenamn. Ibland finns ett efternamn bildat på namnet
på den ort man kommer ifrån eller den klan man tillhör,
men annars har man flera namn efter varandra, det är då faderns
namn. I Turkiet, däremot, har alla människor tvingats
att ha turkiska efternamn. Man kan alltså inte på efternamnet
avgöra om någon har kurdiskt påbrå. Det är
egentligen ingen skillnad på namnen mellan de olika delarna
av Kurdistan, eftersom namnen är kurdiska ord. Däremot
skiljer sig uttalet. Av historiska skäl är det i södra
Kurdistan som de kurdiska namntraditionerna har hållits levande.
I Turkiet har kurdiska namn varit mer eller mindre
förbjudna sedan 1920-talet.
Därför var det inte ovanligt att personer
förr hade ett turkiskt namn "på pappret" och ett kurdiskt
namn som var det namn man använde (t.ex Azad, på papperet Özgür). Turkiska medborgare i t.ex. Sverige, Danmark eller Tyskland som
ville anmäla nyfödda medborgare till ambassaderna möttes
där av en lista med godkända namn. Lagarna ändrades lite 2003, men fortfarande måste man hålla sig till de
bokstäver som finns i turkiska alfabetet, vilket t.ex. utesluter namn med X och W (X är vanligt i nordkurdiska
och uttalas "kh", W är också vanligt: tänk på newroz). Efter 1970 har kurdiska namn blivit
alltmer vanliga bland kurder från Turkiet, 60-70% har kurdiska namn,
uppskattar Amed Tigris.
Här i Sverige förekommer
det att kurdiska barn får två namn, ett kurdiskt och
ett svenskt, för att ha valmöjlighet. Annars har man
inte i kurdisk tradition mer än ett förnamn. Intresset
för kurdiska namn ökar. Det finns hjälpmedel för
att hitta dem, på internet kan man hitta namnlistor. Apec
förlag i Spånga har gjort en almanacka för att
uppmuntra föräldrar att välja kurdiska namn till
sina barn. Amed Tigris skrev 1989 en bok på nordkurdiska
om kurdiska namn i alla dialekterna. Han intervjuade personer från
olika delar av Kurdistan och sammanställde detta stora material.
Boken har blivit mycket uppskattad i Europa och är sedan länge
slutsåld. Det har givits ut en liknande bok på sydkurdiska
av Nasir Rezazi.
Vanliga
kurdiska namn från norra Irak/södra Kurdistan
Bahar (vår)
Beyan (morgon)
Chinar (platan)
Ciwan
(vacker)
Dilsoz (den förtrogna)
Gêlas (körsbär)
Hêro (stockros)
Jian (liv)
Kajal (gasell)
Peyman (löfte)
Runak (dagsljus, ljus)
Sirwe (bris)
Tara (brudslöja)
Xunce
(blomsterknopp)
Amanc (målsättning)
Aram (lugn,
stilla)
Aras (namn på en flod)
Azad (fri)
Barzan (vanligt
efter 1961 efter Mustafa Barzani, också namn
för ett område i vilket barzaniklanen bor sedan många år tillbaka)
Beston (namn på ett
berg i östra Kurdistan)
Dana (klok, vis)
Goran (bofast - i
motsats till nomad)
Hiwa (hopp)
Karzan (händig)
Newroz (nyår) är även ett flicknamn, anspelar på att bäraren är
född vid den tiden på året
Omed (hopp)
Saman (förmögenhet)
Shemal (bris)
Sirwan (namn på en flod)
Zana (den som vet)
(f=flicknamn, p=pojknamn)
Tigris (Tigris) p
Agri (Ararat) p
Gulan (blomma) f
Frat (Eufrat) p
Zara (Sahara eller
palats) f
Hawa (Eva) f
Khabat (kamp) f, p
Binaji (ögonsten) f
Evin (kärlek) f
Evindar (käraste) p
Khabat Aref Marouf och Amed Tigris.
Amed Tigris: Naven kurdi (på nordkurdiska)
Nasir Rezazi: Newi kurdi (på sydkurdiska)
Kurdiska
bibliotekets sida om namn
För alltid kurd - nu även i namnet
|